Sänt till MT:


Jag har inga som helst problem med att jag två gånger råkat köpa utgånget bröd och filmjölk på Coop. Det berör mig inte mer än att jag blir lite förbannad. Men det som hände mig i veckan kan jag bara inte acceptera! Jag sprang in genom portarna i torsdagskväll, stressad strax innan stängning, min fokus var inställd på barnmats hyllan. Vi skulle på utflykt dagen efter och jag ville för enkelhetens skull, köpa färdigblandad välling till min son.  Stressad som jag var rafsade jag åt mig fyra tetrapack och rusade mot kassan. Fredagen kom och vi packade väskan för att ge oss i väg på en heldag i Örebro. 11.00 var min son hungrig och jag öppnade vällingen, glad för att slippa krångla med pulver. Han åt motvilligt, efter långa minuter av skrik och vägran var flaskan slut. Efter några timmar ville han ha mat igen, denna gång inte lika hungrig. Han vägrade äta och spottade bara ut. Jag tänkte inte mer på det. Han somnade tillslut och jag hällde ut vällingen. När kvällen kom och det var dags att ge honom den tredje portionen välling, vägrade han igen. Så här brukar han inte hålla på. Vad är fel? Jag kollade på förpackningen och luktade i flaskan. Det luktade totalruttet. Vällingen gick ut i början av April!!! Här har en orolig mamma försökt få i sin son, tre månader gammal rutten välling. Inte undra på hans grinighet!!  Kvällen blev en katastrof med diarréer och kräkningar. Min son började kallsvettas och blev otroligt trött. Jag var rädd för att han skulle bli uttorkad och hällde i honom vätska. Jag är glad för att han mår bättre i dag. Men fy er alltså!  Man måste kunna lita på att en affär håller någorlunda koll på sina varors utgångsdatum! Nog för att det ofta ligger gammalt bröd, fil och kött i era hyllor, men när ni inte håller koll på barnmaten gör mig riktigt förbannad.  TRE MÅNADER GAMMAL!!!!  Jag tänker aldrig mer handla hos er, för nu tycker jag att ni haft nog med tid att "komma in i era rutiner" . Jag har själv jobbat med livsmedel och jag tycker faktiskt att ni borde ha koll på - " Först in, först ut"

Ni har varit grymt ansvarslösa och jag hoppas innerligt att ingen annan oskyldig bebis fått i  sig era produkter! Skämmes ta mig faan!

//

Jättearg mamma!

Jag fick en ny stress/panikångestattack i går! Det är viktigt att ni runt omkring mig förstår vad det är som händer. Det fungerar inte att reagera som igår..." Erica, Erica, vad håller du på med? Erica! Erica! sluta nu hur mår du? Lägg av nu så farligt kan det ju inte vara, Erica! Erica!Snälla Erica prata med mig! Hallå, hur är det. Erica, Erica Erica.....!!!!!"


Det funkar inte! Ni måste förstå att jag inte kan prata, jag kan inte förklara vad som händer eller hur jag mår. Jag måste få chansen att gå in i mig själv, fokusera på min andning och finna lugnet. Istället för att ni ska fråga hela tiden tänker jag lista symptomen här under så ni förstår vad jag går igenom,

Det första som hände i går var:
 
* Jag blev plötsligt jättetorr i munnen, fick svårt att prata och svälja.
* Jag blev jätteyr och blicken flackade.  
* jag hade svårt att koncentrera mig på vad ni sa, fokusera blicken. allt snurrade...
* Overklighetskännsla, min kropp känns inte som jag, jag känner mig berusad och det pirrar i hela kroppen, liksom kryper i armar och ben.
* hjärtat rusar och jag känner att det slår dunderfort och hårt.
* jag blir tung över bröstet svårt och andas.
* man blir svag och darrig.

Jag vill inte att detta ska komma igen, så jag måste lära mig att bryta det jobbiga mönstret innan det bryter ut. Det ska räcka för mig att säga "Det är jobbigt nu" och ni ska fatta precis...Låt mig vara, var inte på mig som en hök! Nu har jag varit med om det två gånger och det är det värsta jag varit med om i hela mitt liv. Det blev för mycket
 i går. Jag är inte mottaglig för för mycket måsten, information och stressiga situationer. En dag då man sitter fyra timmar på en mcklubb, flera timmar på IKEA, varmt och kumigt, mycket trafik, idiot omkörningar, vi blev påkörda bakifrån, höll på att vara med i en seriakrock, Helmer råkade få i sig tremånader gammal välling, han börjar må dåligt, jag kommer hem, vi börjar diskutera stugan, packa det, vi ska måla det, det måste med, sängar ska klyvas, garniner ska sys, vi ska på släktträff, loppis, Michel jacksson är död....bla bla bla det blir för mycket!!!!

Lyssna på mig och försök att tolka mitt beteende, mina hintar om att det inte står helt rätt till....

Calle du är den viktigaste som måste försöka förstå det här, du kan inte bli så arg på mig! Vad tjänar du på att sparka på någon som redan ligger? Jag har börjat behandlingen nu, fått medicin så detta kommer gå över! Det är inget pågående problem som "DU; ska tvingas leva med" Du kan inte bli sur på mig för att jag inte kan prata eller förklara vad som händer. Eller för att jag väljer att fokusera på mig i stället för dig under attackerna!!!

Mycket har hänt så jag har inte haft tid att uppdatera här. Men jag tänkte ge en kort version av något jävligt långt. Midsommarafton var riktigt deprimerande faktiskt. Jag och Helmer satt ensamma hela dagen i en varm lägenhet, calle jobbade sin näst sista dag innan hans pappaledighet. Min midsommarmiddag bestod av nudlar! Höll på att få en ny ångestattack när jag kom och tänka på om det var någon annan i hela världen förutom jag som åt nudlar på midsommarafton. Sen när Calle äntligen slutat så gick vi ner till hamnen och mös lite vid vattnet. 


Klockan 18.00  i går åkte jag och min bror och kidnappade mamma och pappa. Med ögonbindlar för ögonen försökte vi vela bort dem i bilen. Vi körde ut dem till torpet där vi hade dukat ett stort bord till deras ära. Vit duk, massa ljus och röda rosor. Så romantiskt, Sen bjöd vi dem på tre rätters. avokado och mangosallad med lax, smörstektabbore och färskpotatis, caffelattepannakotta och hembakt muffins. Vin, öl och sprit. Kunde inte bli annat än lyckat. många tårar blev det, av dikter sång och dans. Allt var så välplanerat, vår klädsel, miljön och vädret. Mamma och pappa sa att det varit en av de bästa kvällar i deras liv. Känns så otroligt underbart att äntligen få betala tillbaka lite till dem. De är verkligen värda att slita för. Det var väldigt romantiskt, så romantiskt att jag var tvungen att titta bort när det blev för intimt. Fårstår inte varför, men det är fortfarande nu i vuxen ålder genant att se mamma och pappa hångla :)


Jag började jobba i måndags och gud vad härligt att få komma hemmifrån lite. Jag älskar mitt jobb och jag känner verkligen att jag gör något bra. Mina arbetskamrater är änglar, chefen är supergo, arbetsmiljön och tiderna jättehärliga.
 
Nu kära vänner kommer inte jag kunna uppdatera på ett tag för nu kommer jag ha semester i två veckor och vi ska ut och resa. Vi ska till fjällen! 




 
Helmer älskar sin gå stol. Jösses vad han staplar omkring. Han höll på att välta hela tvättställningen över sig i dag. Tiden går fort, snart får man börja barnsäkra alla hörn och skåp. Ska till IKEA i morgon så jag tänkte jag skulle börja köpa på mig lite barnsäkerhetsmojjs.


LINA!!! Om du läser detta så MÅSTE du med den 25.e! Då är vi kung kung kung i baren, den 25:e smäller det. då finns det ingen som tar oss! Man är kung kung...aja du fattar :) du är min lilla drottning du, tack för i dag!

Att vara mamma innebär att göra uppoffringar resten av livet, Att alltid, no matter what, vara knuten till någon, ha ett ansvar. Som mamma har man uppgifter som köra och hämta, göra matsäckar, skriva lappar, gå på föräldramöten, se till så att man har packat sittunderlaget till skogsknyttarna, att man har sytt på alla märken på scoutskjortan, att alla läxor är lästa, fotbollsträningar, simskola, man ska trösta, plåstra om, torka spyor handla mat, tvätta, köpa cykel moppe, åka på semestrar, Danmark, Lisseberg och Paris. Man ska leka, vara snäll baka goda bullar...Hela tiden så förväntas vissa saker av en. Jag kommer alltid vara "Helmers mamma" oavsett tid. En fotbollspelare är man förstunden eller vissa delar av livet, man kanske inte alltid jobbar på Ica eller kör buss. Men en mamma kommer man alltid att vara. Även när jag sitter inför döden på något sjukhem någonstans, så är jag ändå "Helmers mamma". Man kan tvivla på roller, tvivla på vem man är, om man passar hemma här, vart man står i vissa frågor både socialt och politiskt. Men man har alltid rollen som mamma att falla tillbaka på. Det är underbart att ha en naturlig roll, en vitig aktör i samhällets spel. Som mamma får man så mycket tillbaka även om det är ett leende, höra "mamma", "jag älskar dig" eller om det är en puss på kinden, eller en hög duns av en dörr som smäller igen framför en, en skrikande trottsig tonnåring, arg för att man inte köper de "rätta" skorna, att varför får inte jag men alla andra? "Mamma jag hatar dig!!!!" "idiot".....Vad man än får höra så är det kärlek, massa kärlek....

Till Helmer

Vi ska upptäcka världen, bygga sandslott ihop

Gräva en vallgrav och en jättedjup grop.

Vi ska busa, rulla runt och läsa sagor ur en bok

Köra runt med bilar, hojjar och ett lok

Duplot blir till  städer, en värld som växer fram

Gnägget är från hästen och råmet från ett lamm

Klockan är på väggen och lampan lyser klart

Pappa finns här också, kan du säga vart?

Med gröt runt hela munnen och kladd som rinner ner

Dunkar du i bordet och säger " Vill ha mer"

Tiden kommer rusa, det känner alla till

Att vara vid din sida är allt som mamma vill...

Synkontrollen gav mig både glada och negativa tankar, Jag såg felfritt och kunde enkelt läsa alla bokstäver. Men om det inte var synen som åstatkommit mina syner, huvudvärk och yrsel så står det ju nu klart att det beror på något annat. humm. med grubbel i skägget åkte jag till doktorn i hopp om att han kunde se vad som är fel. För första gången i mitt liv kände jag att jag var nöjd när jag åkte från sjukhuset! Jag kunde kommunicera med doktorn! Wiee! Ett under! annars brukar jag få doktorer som jag inte förstår och som inte förstår mig. Nu kunde vi prata! och vi pratade länge, han var jättemysig och tog mig på största allvar. Pulsen var som vanligt hög men blodtrycket var bra. Efter en noga undersökning hittade han inga tecken på mina största mardrömmar, tumör eller diabetes. Han konstaterade enkelt att mina besvär berodde på stress och ångest. Det förklarar min klump i halsen som alltid singnalerar till mig att gråta. Panikångestattacker kära vänner är inget roligt alls! Jag uppmanar alla som läser detta att ta det lugnt, lyssna på kroppen och ta han om den. För en vacker dag är det försent och kroppen säger ifrån med buller och bång. Tid hos psykologen är inbokad, dags att plocka fram alla lik i garderoben, och bearbeta allt från början. Någonstans gnager något och innerst inne vet jag vad det är....






                                            

Nog för att jag varit stressad mycket och haft mycket omkring mig men att dettta skulle hända misstänkte vi inte. Många tror nog att jag är lite hypokondrisk utav mig, Jag klagar ofta över att något är på tok. Men just denna dag mådde jag förhållandevis bra. Det var Elwins studentdag och alla var glada och nöjda trots det dåliga vädret. Vi hade överlevt dagen, gästerna hade åkt hem och vi satte oss i soffan för att granska dagens tagna bilder. Jag satt och lyssnade på Hanna och Calle när de berättade om foton de tagit. Plötsligt kännde jag att något var skumt, jag hörde inget och synen flackade. Jag blev plötsligt jätteyr och var tvungen att lägga mig. Då kom frossan, jag skakade som ett asplöv i hela kroppen, det var jätteotäckt att inte ha kontroll över min kropp. Sen började hjärtat rusa på mig, jag som länge har haft problem med hjärtat, det slog fruktansvärt fort och jag kände hur jag började förlora medvetandet.   Jag skrek till mamma att " jag klarar faan inte det här, hjärtat kommer stanna!" Det tog tio minuter innan ambulansen kom, då hade attacken lugnat sig lite så jag kunde beratta vad som hänt. De tog det lugt på vägen ända tills nästa attack kom, då låg pulsen på över 150slag/min och de gasade på till ett prio1 larm. Väl inne på akuten stod det ett helt läkarteamsom tog emot mig, ett nytt EKG gjordes och jag fick lugnande i dropp. Ganska så fort  kunde man utesluta hjärtinfarkt, propp och hjärnblödning. Jag började må riktigt illa där inne, antagligen pga all medicin. Efter ett tag kom en doktor in och sa att det inte var något annat än en kraftig "Stressattack" vad faan är det? Jag fick några andnings övningar som jag skulle öva på. Sen skulle jag ta kontakt med sjukvården här i stan. Symptomen är yrsel, rusande hjärta, kraftig nersatt syn, huvudvärk, sömnproblem. Inget syns på blodproven, kanske är det så att man behöver ta cellprover för att upptäcka skruven som är lös? En nervös vecka väntar och jag tänker faan inte ge mig förrän nån läkare tar detta på allvar. blodtryck på 176/112 och en puls på över 150. KOmmer det en till sån där attack vet jag inte vad jag ska ta mig till, det var mycket obehagligare än att föda barn och smärtan går inte att beskriva. Ambulanspersonalen tog det på största allvar med tanke på att de var med när attacken kom, väl inne på sjukhuset efter fyra spprutor stesolid så är det väl klart att det lugnat ner sig. !!! Helvete! jävla sjukvård!!

Passade på att knäppa några bilder på bror innan Ida kom. Har massvis med bilder på dem båda med de ligger i mor och fars dator. Det är nu livet börjar my dear, På Tisdag börjar du jobba. faan vad gött att börja tjäna egna pengar!

Kommer behöva en överlevnadsbok och manualer för att överleva onsdagkvällarna. Blir ett tomt jävla hål mellan 21-00 -22.00.
Åh! Jag kommer inte kunna bärja mig till Episode 6. Kommer inte bli det samma utan Izzie och George dock men inget kommer göra att jag bojkottar Greys alltså. Puhuu... 

Jag är sjukt velig just nu, lever med ständig ångest och undrar när faan denna svacka ska gå över? Jag kan inte styra mitt hjärta och det gör så himla ont! Och det blir ju inte bättre när man sitter och lyssnar på låtar från " Tiden -för-långt-bort" kännslor väcks, frågor ställs och minnen susar förb...känner ni som jag med dessa låtar, central, teatern, holmen, björkäng, gymnasiet, studenten????i Fick iden av Sandra att lista låtar som ligger lite extra varmt om hjärtat...

Blir så glad av denna, Hanson:
Hanson http://www.youtube.com/watch?v=N53-LxbIizA


Detta är min och Carl-Philips kärlekslåt
http://www.youtube.com/watch?v=ECyAATeNH3E

Detta är min " Jag-har-blivit-dumpad-låt"
http://www.youtube.com/watch?v=1viSfRzI8to

Denna får mig att tänka på ett X, for looong time ago...
http://www.youtube.com/watch?v=bxINZK_MXE4


Faan vad jag saknar dig Emelie Andersson!
http://www.youtube.com/watch?v=A8jsB1f0WCY

Tänker på kära Anton Larsson.
http://www.youtube.com/watch?v=GELWEA3-tVU

Denna får mig att tänka på vår julbord i skövde 2005
http://www.youtube.com/watch?v=P01hRhD0NGQ

Olstorp, faan vilken underbar köra bil låt:
http://www.youtube.com/watch?v=LZCzddptTJI

Detta är låten som får mig att vela
http://www.youtube.com/watch?v=8gWo9C11egc

Denna gör mig så varmt i hela hjärtat
http://www.youtube.com/watch?v=xlOD4gbSj5c&feature=related

Utan att egentligen kolla på matchen, satt vi i soffan. Jag och min kära vän jonas och hans nytillkommna tillhörighet Julia.
så söta :) Nu får jag vara ensam till calle kommer hem någon gång runt morgonsnåret. Beachpartyt i dag och grabbarna grus sattsar på långöppet nere i butiken. Sköön kväll!

Helmer är ju världens vackraste lillkis! Du är mammas älskling du...Du överlevde första dagen utan mamma! Pappa är inte lika bra eller? Calle var trött när jag kom hem, efter en dag! Hur ska han klara tre månader? hi hi detta blir en utmaing!




En Heldag med Sofia i Skövde i dag blev en dunderhit! Faan vilken flumm du är. De plötsliga skrattsalvorna avlöste varandra och de blev än tätare när vi skulle göra "nummer två" på den offentliga toan på maxi.Jävlar vilken stank, men vi lyckades ungå stopp i toan.

Sofia tappade bort mig inne på cubus och var nära på att låta ropa upp mitt namn i högtalarna. " din vän Sofia väntar vid receptionen..." Moha ha..
Högtalarna skrålade och plåten dunkade. Trevlig middag på fin restaurang, affärer, affärer och affärer. Vad faan skattepengarna kommer ju inte för att de ska sparas eller hur?  he he, och så gick vi lite vilse och glömde bort vart vi parkerat bilen. Jag har alltid så himla skoj med dig. Du är bäst! Tack för att du finns och för en underbar dag.

Herrejävlar! Nu ska jag få chansen att vidga min hobby. Jag har gjort plats för alldeles för mycket calle-hobbys. Nu är det min tur att ta plats! Wiee!!!

Två år har gått sen jag lämnade skiten, nu är det din tur att bli vuxen. Men det kommer du klara galant, du  som på något underligt sätt alltid får fem getingar!  Du har alltid pengar, trots att du shoppar. bilar, motorcyklar ljud och moppar. Jag har plogat din väg, gjort dumma saker bara för dig. Alla misstag jag gjort har jag gjort för att lära dig hur du inte ska göra :) 
jag har gjort misstag för oss båda. Jag har ofta sagt att " Lillebror...Bli inte som jag när du blir stor" ...

Bror! nu måste jag erkänna för mig själv att du faktiskt blivit stor. ÄLSKAR DIG! Lycka till ! / Sis




Min bror i olika utsyrslar! Se med sån mångsidighet kommer du klara dig fint i livet.

Här har ni mig! (Blond men what tha fuck! Nu mera har jag färgat sönder håret, brunt...)

En forna Törebodabo som föddes med hjälp av sugklocka 23 mars 1988. Det måste varit då jag blev som jag blev när jag inte blev som jag skulle. Jävla sugklocka!  Med tiden har jag sansat mig, ansat mig och dansat med mig. Lagt den supergalna tiden bakom mig. Nog för att vi hade roligt. Men det är inte kul att bli hemkörd i en skottkärra, bli hämtad av mor och far med snoppar i ansiktet, ramla ner i hål, dricka flytande margarin, bryta mot lagar, växa i hop med varandra, på varandra och i varandra, skolka, tälta överallt och när som helst., få böter på Connextåget, åka taxi till Örebro...Samtidigt som jag började gymnasiet skärpte jag till mig, och med det ställde jag en liten bit av mig själv i en garderob, låste och svalde nykeln. Jag höll mig i flera år, var redig och fick hyfsade betyg, Sen tog jag studenten, flytta, flytta igen och flyttade igen...Nu har jag gångavstånd till jorden, till vattnet och himlen. Här trivs vi... Calle och jag har varit tillsammans i sju år. Dock med en liten sväng av frilans. Ett halvår behövde vi att få dansa fritt igen bland vimlet av blodtörstiga singlar. Uppbrottet blev bara ett avbrott och vi hittade tillbaka till varandra. Där stod vi sen, med lägenhet bil, lån och jobb. Nästa steg? Givetvis..självklart var vi vid den här tidpunkten i livet säkra på att det var med varandra vi ville åldras, gifta oss och skaffa barn. så varför vänta? Jag växte samtidigt som magen,och magen blev stooor! 16 januari kom vår son Helmer till världen. Han förändrade livet med buller och bång, lång sång... Nu mera lever vi familjeliv i vår compactliving- trea på rådmannen i Mariestad.

Vi går genom eld och vatten, genom taggiga buskar och djupa hav...Bara vi får vara tillsammans. Något nytt har skapats, något gammalt har åkt ner i komposten till återvinningsstationerna nånstans i landet. All dåtid var då, nutiden är nu och framtiden ligger framför oss. bla bla bla bla bla bla ARMEN!!!!

Kolhydrats hatare,  Har redan börjat äcklas av er som fläskar...

Har tänkt att börja blogga lite mer seriöst! Tar nu därför och börjar på en sprolljans ny blogg. Det blir på kvällarna när Helmer har somnat om min sambo jobbar, som det lätt blir frustrerande att inte ha något viktigt för sig!

Prisjakt på systemkamera:
Jag fick sovmorgon i morse, sen bar det av med familjen till Skövde. Vi är på jakt efter en systemkamera. Vi gick på prisjakt, först till Mediamarkt, sen till siba, Elgiganten och OnOff. Olyckligt nog visade det sig att den kameran vi ville ha var klart billigast på Expert i Mariestad. Onödig resan, men ack såå trevlig! Vi kunde ju inte åka tomhänta från stan så vi svängde in på McDonalds och köpte varsin kycklingsallad, utan bröd, krutonger och sås, Bläch! Vad otäckt, men så välbehövt.


Kampen mot kolhydraterna
I vår kamp mot fettet har båda gjort framsteg! 3,5 kilo tillsammans har fösrvunnit, utan att vi saknar det. Fem dagar har det tagit. Calle har nu gått ner 2,2 kilo och jag ett ynka. Det går lätt om man bara ger sig faan på det. I morse åt vi några skivor rökt skicka, ett ägg och en apelsin. Men man känner sig svag, svag som en mjuk pepparkaka. Inga krafter ingen ork och huvudvärk. Vatten vatten!