Att vara mamma innebär att göra uppoffringar resten av livet, Att alltid, no matter what, vara knuten till någon, ha ett ansvar. Som mamma har man uppgifter som köra och hämta, göra matsäckar, skriva lappar, gå på föräldramöten, se till så att man har packat sittunderlaget till skogsknyttarna, att man har sytt på alla märken på scoutskjortan, att alla läxor är lästa, fotbollsträningar, simskola, man ska trösta, plåstra om, torka spyor handla mat, tvätta, köpa cykel moppe, åka på semestrar, Danmark, Lisseberg och Paris. Man ska leka, vara snäll baka goda bullar...Hela tiden så förväntas vissa saker av en. Jag kommer alltid vara "Helmers mamma" oavsett tid. En fotbollspelare är man förstunden eller vissa delar av livet, man kanske inte alltid jobbar på Ica eller kör buss. Men en mamma kommer man alltid att vara. Även när jag sitter inför döden på något sjukhem någonstans, så är jag ändå "Helmers mamma". Man kan tvivla på roller, tvivla på vem man är, om man passar hemma här, vart man står i vissa frågor både socialt och politiskt. Men man har alltid rollen som mamma att falla tillbaka på. Det är underbart att ha en naturlig roll, en vitig aktör i samhällets spel. Som mamma får man så mycket tillbaka även om det är ett leende, höra "mamma", "jag älskar dig" eller om det är en puss på kinden, eller en hög duns av en dörr som smäller igen framför en, en skrikande trottsig tonnåring, arg för att man inte köper de "rätta" skorna, att varför får inte jag men alla andra? "Mamma jag hatar dig!!!!" "idiot".....Vad man än får höra så är det kärlek, massa kärlek....